vapendragares

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=5472348

och

http://www.dn.se/kultur-noje/basta-beatrice-ask

1 månadshyra. 4 veckohandlingar. 4 scheman. 2 löner. 8 lediga dagar. 22 arbetsdagar. 30 dagar. 30 dagar. trettio dagar.

saker jag saknar/längtar efter:

- mannagrynsgröt
- skagenröra
- selmas lilla rosa nos snutti
- frisk sverigeluft
- svenskar (ett par speciella svenskar i synnerhet)
- knäckebröd (gärna tillsammans med skagenröran i punkt 2)

saker jag kommer sakna/längta efter:

- 3€ vin
- pompei
- smala gator med gröna fonsterluckor
- nutella
- kokosyoghurt
- kvällsvisiter till grann-gelaterian
- sofia!!!!! blä

http://www.behance.net/gallery/Envisioning-Disney-Characters-in-Real-Life/2072296

igar flyttade vi till gamla stan. detta ar coolt. forutom att jag inte vet vem den morka i gult ar?

killen som satt bredvid mig på planet skrattade när mitt huvud föll ner gång på gång på gång när solen gick upp. sov hela resan förutom när vi fick GRATIS FIKA, som inte ens var god. jag sitter på en flygplats nu. känner mig lite som en rymling i limbo mellan två länder. snor eluttag och stjäl wifi. har ätit en asgod foccacia med oliver och parmaskinka och parmesan och pesto och tomat. och en låda toffifee. och en halv liter cola för 2.7 €. sett V for Vendetta och gråtit på ett café (så jävla bra film). münchen är kallt och alla tror att jag är tysk. väntar på att familjen ska komma och hämta mig för jag vill vila och ha en veckas pause från för mycket rödvin, för lite sömn och ibland lite konstiga människor som jag inte förstår mig på. lite mindre sånt och lite mer pappamat och skidor och snö och myskläder. konstigt och kanske lite synd att sista kvällen blev den bästa på länge men så är det väl alltid och manskaslutanärdetärsomroligast. men vad är poängen med det? då längtar man ju bara tillbaka och saknar det som var, och var så himla djävulens cp bra. plus att man aldrig får veta om det var bra på riktigt eller om man bara intalade sig själv att man var lyckligare än någonsin förut. fast det kanske är bättre. att vara lyckligt ovetande än medveten om att allt är skit och sorgligt.

fint. http://www.nytimes.com/2004/12/21/science/21whal.html

har inte haft tid/ork/lust med denna amunitionssida. nu har jag kommit tillbaka hit och älskat varenda minut fram tills denna morgonen, min första ledig dag. jag längtar hem lite. tillbaka till de tio dagar som jag sov i mina egna vita, fluffiga täcken och kollade på filmer med systrar och föräldrar. känner mig ganska ensam också. vill saker som jag inte vet att eller om jag vill men önskar samtidigt i hemlighet att de händer exakt nununu. jag vet inte. kanske är det för att jag har mens. eller för att jag bara hatar de första dagarna av nya år och att jag först idag fick tid av att reflektera över det. det ligger två maraboukakor över huvudet på mig och jag vet inte om jag ska spara dom eller bara slösa dem på idag. missade ett viktigt samtal för en halvtimma sen också vilket var ganska onödigt.

drar mascaragråtna örngott av kuddar och idag blåser det kallare vindar än vad det gjorde igår. sådana som sliter och drar i palmerna. tacksam över att mina örngott inte är lika svartfläckade nu för tiden.

den 25 oktober flyttade vi in. det regnade och en fruktansvärd kvinna visade oss runt i en lägenhet som kändes som ett hotell. vi satt instängda bakom neddragna jalusier i ett mörker upplyst av ljusslingor drivna av stulna batterier. kvällen innan vi flyttade ut, brann vårt reseljus ut och vår mat tog slut.

även om förväntningarna inför flytten har varit den övergripande känslan i både kropp och lägenhet så har jag, i brist på ett your-request-has-been-accepted-mail, vankat runt med en molande oro i magen. för när man blivit tillsagd att man kommer få ledigt över jul, och ens bästis får ett godkännande mail och man själv inte får det, då blir man krampaktig, handfallen, lite söndertrasad. när man liksom redan i hjärnan och kroppen pussar ihjäl katten (i know you miss me) och kramar sönder finaste familjen inom mindre än en månad, och sen brutalt blir neddragen på jorden igen, då blir man helt matt. men lyckan när man lyfts upp dit till himlen efter en kort visit på jorden igen, åh. så mamma och pappa, jag kommer hem till jul! (hej till er också föresten! ingen aning om hur ni hittade hit, men kul! och välkomna. tur att vissa inlägg förblivit opublicerade.) så den 21:a lyfter jag från fina staden och landar 2 timmar och 45 minuter senare i gråa staden, för att på nyårsafton resa hem igen, lagom i tid till feta nyårsfesten i kapellet. (galen mening) om jag har extra tur får jag även sällskap av fina flickor på planet den 21:a? hade ju vart helt ok det med.

att vara de bästa städarna som ett hostel någonsin sett kommer med vissa förpliktelser. jag tar tillfället i akt genom att skryta med att vi tydligen är kick-ass på att skura to:or och moppa golv, bara för att jag kan, men det är inte det som är den övergripande meningen bakom detta oerhört viktiga inlägg. ni kommer snart förstå kontentan, håll ut några rader bara.

idag är det onsdag. idag har jag gått till jobbet själv och ätit morgonmüslin ensam. jag har bäddat tio sängar och tvätta nio fönster och tänkt på min bästa som är kär klockan 11:13 för då var det bara två minuter kvar tills hennes pojke landade på fransk mark. sen åkte jag hem och somnade vid poolen, gjorde mig i ordning och gick på personalfest. pratade om bra tv-serier och drack jägerbomber och sangria. sen åkte jag hem i baggageluckan på en överfull bil tillsammans med överfulla kollegor.